Franskt vin
Franskt vin – en översikt
Frankrike erbjuder allt från kraftiga Bordeaux-blends och precisa Bourgogne-viner till livlig champagne och gyllene söta viner – ett vinland med enorm bredd och djup.
Frankrike är det land de flesta tänker på när samtalet handlar om vin. Det är ingen slump. Landet producerar rödvin, vitt vin, rosévin, mousserande vin och sött vin i en kvalitet och variation som är svår att överträffa.
De tre mest kända regionerna är Bordeaux, Bourgogne och Champagne. Varje region har sin egen stil, sina egna druvor och sitt eget sätt att göra vin. Det ger ett enormt spann att välja ur.
Bordeaux är känt för fylliga rödviner på Merlot och Cabernet Sauvignon. Bourgogne bygger på Pinot Noir och Chardonnay med fokus på var druvorna odlas. Champagne levererar mousserande viner med friskhet och finess.
Landets vinprofil
Frankrikes viner spänner från strukturerade rödviner med god lagringsförmåga till lätta, friska vita viner och mousserande viner med krispig syra. Därtill kommer söta viner med koncentrerad frukt och rosévin för lättsammare tillfällen.
Det som förenar allt är en stark tradition att låta vinets ursprung lysa igenom. Druvor, klimat och jordmån varierar markant mellan regionerna, och det märks tydligt i glaset.
Område | Primär vinstil | Typiska druvor | Så märks det i vinet
Område: Bordeaux | Primär vinstil: Rödvin, vitt vin, rosévin, sött vin, mousserande vin | Typiska druvor: Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Petit Verdot, Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle | Så märks det i vinet: Stor variation mellan delområdena – från kraftiga rödviner till söta vita viner med djup.
Område: Bourgogne | Primär vinstil: Rödvin, vitt vin, mousserande vin | Typiska druvor: Pinot Noir, Gamay, Chardonnay, Aligoté | Så märks det i vinet: Precisa viner där skillnaden mellan enskilda lägen och byar märks tydligt.
Område: Champagne | Primär vinstil: Mousserande vin, rosévin | Typiska druvor: Pinot Noir, Meunier, Chardonnay | Så märks det i vinet: Frisk syra, fina bubblor och en stil som bygger på lång lagring på flaska.
Vintyper från Frankrike – förstå stilen före geografin
Frankrike täcker fem centrala vintyper: rödvin, vitt vin, rosévin, mousserande vin och sött vin. Varje typ har sin egen karaktär, och stilen beror i hög grad på vilken region vinet kommer från.
När du väljer franskt vin är det ofta praktiskt att börja med vintypen och sedan titta på regionen. På så sätt hittar du snabbare den stil du är på humör för.
Rödvin
Franska rödviner hör till världens mest eftertraktade. De två viktigaste regionerna är Bordeaux och Bourgogne, och de ger mycket olika upplevelser i glaset.
I Bordeaux blandas vanligtvis flera druvor – Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Petit Verdot. Det ger viner med fylld, fast struktur och ofta en torr känsla från tannin som gör dem lämpade för lagring.
Merlot bidrar med mjukare frukt och rundhet, medan Cabernet Sauvignon tillför fasthet och djup. Blandningen ger viner som kan upplevas kraftiga i ungdomen men som mjuknar med tiden.
I Bourgogne är Pinot Noir den dominerande druvan. Här handlar det om att visa var druvan odlats. Ett vin från ett enskilt läge smakar annorlunda än ett vin från en bredare appellation, trots att druvan är densamma.
Rödviner från Bourgogne är typiskt lättare i kroppen än Bordeaux, men kan ha en intensitet och ett djup som överraskar. Förvänta dig röd frukt, jordiga toner och ett finare, mer silkeslent tannin.
Vill du ha fyllighet och struktur är Bordeaux ett bra ställe att börja. Föredrar du lätthet och precision är Bourgogne det naturliga valet. Båda passar utmärkt till nötkött, lamm, vilt och mogna ostar.
Vitt vin
Franska vita viner täcker ett brett spektrum – från torra, krispiga viner till fylliga varianter med krämig textur. Bordeaux och Bourgogne är de två viktigaste regionerna i sortimentet.
I Bordeaux används Sémillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle till både torra och söta vita viner. De torra varianterna har ofta en frisk, örtig karaktär med citrusfrukt och en lätt kropp som gör dem lättdruckna till fisk och skaldjur.
Bourgognes vita viner bygger nästan uteslutande på Chardonnay. Stilen varierar enormt beroende på var druvan odlats. En Chablis från norra Bourgogne är typiskt stram, mineralisk och sval, medan ett vitt vin från Meursault eller Puligny-Montrachet kan vara fylligare med smörig textur.
Aligoté är en annan vit druva i Bourgogne som ger lättare, mer okomplicerade vita viner med frisk syra. Den är ett fint val till vardags eller som aperitif.
Till vit fisk, kyckling och grönsaksrätter är de torra vita vinerna från båda regionerna utmärkta. Vill du ha något extra kan ett gott vitt Bourgogne lyfta en rätt med kräftor, hummer eller en krämig sås.
Rosévin
Rosévin spelar en mindre men synlig roll i det franska sortimentet. I Bordeaux görs rosévin på samma blå druvor som rödvinerna, och resultatet är typiskt en torr rosé med lite mer kropp än många sydfranska varianter.
I Champagne finns rosé som mousserande vin – antingen framställd genom att blanda vit och röd basvin eller genom kort kontakt med druvskal. Champagne-rosé har ofta en livlig syra och toner av röda bär, vilket gör den lämplig som aperitif eller till lätta förrätter.
Mousserande vin
Frankrike är hemlandet för världens mest kända mousserande vin. Champagne är det tydligaste exemplet, men mousserande viner produceras även i Bourgogne och Bordeaux.
Gemensamt för de bästa franska mousserande vinerna är att de bygger på traditionell flaskjäsning. Det innebär att bubblorna bildas i själva flaskan under en andra jäsning, vilket ger finare och mer ihållande bubblor än andra metoder.
Champagne
Champagne bygger på tre druvor: Pinot Noir, Meunier och Chardonnay. Det svala klimatet i nordöstra Frankrike ger basviner med hög syra som är idealiska för flaskjäsning och lång lagring.
Den höga syran upplevs som en frisk, nästan krispig känsla i munnen. Den håller vinet livligt och gör det till en fantastisk partner till ostron, sushi, friterade rätter eller helt enkelt som aperitif.
Kalkrika jordar i undergrunden bidrar till en fast, ren karaktär i basvinerna. Tillsammans med lång lagring på flaska ger det viner med djup, fina bubblor och ofta toner av bröd, citrus och mandel.
Crémant
Crémant är en beteckning för mousserande viner framställda med traditionell flaskjäsning utanför Champagne. Crémant kan komma från flera franska regioner och är ofta ett bra alternativ till champagne om du vill ha fina bubblor till ett lägre pris.
Blanquette de Limoux
Blanquette de Limoux är ett mousserande vin från södra Frankrike. Det finns som en underkategori i sortimentet och representerar en av Frankrikes äldsta traditioner för mousserande vin.
Sött vin
Frankrike har en stark tradition för söta viner, och Bordeaux är det viktigaste området i sortimentet. Här används Sémillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle för att skapa viner med koncentrerad sötma och tydligt ursprung.
Söta viner från Bordeaux har typiskt en gyllene färg och en rik smak av honung, aprikos och tropisk frukt. Den naturliga syran håller vinet i balans så att sötman inte upplevs tung. De passar perfekt till foie gras, blåmögelost eller desserter med frukt.
Sauternes
Sauternes är det mest kända sötvinsområdet i Bordeaux och ingår i den historiska klassificeringen från 1855. Vinerna härifrån hör till världens finaste söta viner och kan lagras i årtionden.
Monbazillac
Monbazillac finns som en sötvinskategori i sortimentet. Området ligger nära Bordeaux och producerar söta viner i liknande stil, ofta till ett mer tillgängligt pris.
Vin doux naturel
Vin doux naturel är en typ av sött vin där jäsningen stoppas genom tillsats av alkohol. Det bevarar druvsockret i vinet och ger en söt, ofta kraftig stil.
Vendange tardive
Vendange tardive betyder sen skörd. Druvorna skördas senare än normalt så att de uppnår högre sockerhalt. Det ger viner med koncentrerad frukt och naturlig sötma.
Sélection de grains nobles
Sélection de grains nobles är den mest koncentrerade kategorin av söta viner. Druvorna väljs ut individuellt och är ofta påverkade av ädelröta, som koncentrerar smak och sötma ytterligare.
Vintyp | Typiska regioner | Typiska druvor | Stil och munkänsla
Vintyp: Rödvin | Typiska regioner: Bordeaux, Bourgogne | Typiska druvor: Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Petit Verdot, Pinot Noir, Gamay | Stil och munkänsla: Från strukturerade blends med fast tannin till lättare viner med röd frukt och silkeslen textur.
Vintyp: Vitt vin | Typiska regioner: Bordeaux, Bourgogne | Typiska druvor: Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle, Chardonnay, Aligoté | Stil och munkänsla: Från krispiga, örtiga viner till fylliga vita viner med krämig munkänsla.
Vintyp: Rosévin | Typiska regioner: Bordeaux, Champagne | Typiska druvor: Varierar efter region | Stil och munkänsla: Torr rosé med lätt kropp eller mousserande rosé med livlig syra.
Vintyp: Mousserande vin | Typiska regioner: Champagne, Bourgogne, Bordeaux | Typiska druvor: Pinot Noir, Meunier, Chardonnay samt regionala druvor | Stil och munkänsla: Fina bubblor, frisk syra och djup från flaskjäsning och lagring.
Vintyp: Sött vin | Typiska regioner: Bordeaux | Typiska druvor: Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle | Stil och munkänsla: Koncentrerad sötma med honung och frukt, balanserad av naturlig syra.
Klassificering, lagstiftning och ursprung
Frankrike har ett välkänt system för att kategorisera viner efter ursprung och produktionsregler. Det hjälper dig att förstå vad du kan förvänta dig av en flaska redan innan du öppnar den.
Systemet har tre huvudnivåer: AOP, IGP och Vin de France. Ju högre nivå, desto fler regler för vilka druvor som får användas, hur mycket som får produceras och hur vinet ska framställas.
Vad innebär nivåerna i praktiken?
AOP – Appellation d'origine protégée – är den mest reglerade nivån. Här är vinet knutet till ett bestämt område med fasta regler för druvor, odling och produktion. Det ger viner som typiskt speglar sitt ursprung tydligt.
IGP – Indication géographique protégée – ger producenten mer frihet att välja druvor och metoder. Vinet har fortfarande geografisk förankring, men reglerna är bredare. Det kan ge spännande viner som inte passar in i de striktare AOP-ramarna.
Vin de France anger bara att vinet är franskt. Det finns ingen skyddad region, men det kan ändå vara bra viner – särskilt från producenter som medvetet väljer att arbeta utanför appellationssystemet.
Nivå | Namn | Betydelse | Vad innebär det för dig?
Nivå: 1 | Namn: AOP | Betydelse: Högsta ursprungsnivå med flest produktionsregler | Vad innebär det för dig?: Vinet följer detaljerade regler och speglar typiskt sitt område tydligt i stil och smak.
Nivå: 2 | Namn: IGP | Betydelse: Bredare geografiskt skydd med större flexibilitet | Vad innebär det för dig?: Vinet har geografisk förankring, men producenten har mer frihet i val av druvor och metoder.
Nivå: 3 | Namn: Vin de France | Betydelse: Franskt ursprung utan skyddad region | Vad innebär det för dig?: Vinet är franskt, men utan koppling till ett bestämt skyddat område.
Vinregioner i Frankrike
Bordeaux, Bourgogne och Champagne är de tre regioner som tydligast präglar det franska sortimentet. De visar var sin sida av franskt vin – från kraftiga blends till precisa enskilda lägesviner och livliga mousserande viner.
Bordeaux
Bordeaux ligger i sydvästra Frankrike kring floderna Gironde, Garonne och Dordogne. Det är Frankrikes största fina vinregion och producerar rödvin, vitt vin, rosévin, sött vin och mousserande vin.
Regionen är framför allt känd för sina rödviner, där flera druvor blandas för att uppnå balans och komplexitet. Merlot ger mjukhet och frukt, Cabernet Sauvignon bidrar med struktur och lagringsförmåga, medan Cabernet Franc och Petit Verdot kan tillföra kryddighet och djup.
Typiska druvor
De blå druvorna – Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Petit Verdot – används till rödvin och rosévin. Blandningen varierar mellan delområdena. På vänstra stranden dominerar Cabernet Sauvignon, medan högra stranden typiskt har mer Merlot.
De vita druvorna – Sémillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle – används till både torra och söta vita viner. Sémillon ger fyllighet och kan utveckla honungsaktiga toner med åldern, medan Sauvignon Blanc tillför friskhet och citrus.
Stil, smak och munkänsla
Bordeaux-rödviner har typiskt en fast struktur med mörk frukt, en torr känsla från tannin och god syrabalans. De bästa vinerna kan lagras i många år och utvecklar med tiden mer komplexa toner av tobak, ceder och jord.
Skillnaden mellan vänstra och högra stranden är tydlig. Vänstra stranden ger ofta stramare, mer tanninrika viner, medan högra stranden typiskt är mjukare och mer tillgänglig i ungdomen.
Jordmån och klimat
Grus, lera och kalksten dominerar i Bordeaux. Det maritima klimatet med milda vintrar och varma somrar ger druvorna en lång mognadsperiod. Jordmånen varierar markant mellan delområdena, och det är en viktig orsak till de tydliga stilskillnaderna.
Grusiga jordar på vänstra stranden dränerar väl och tvingar rötterna djupt ner, vilket ger mer koncentrerade viner. Lerhaltig jord på högra stranden håller bättre på fukten och ger typiskt mjukare, mer fruktdrivna viner.
Klassificeringar i Bordeaux
Bordeaux har flera klassificeringssystem som hjälper dig att navigera bland slott och egendomar. De viktigaste är den historiska 1855-klassificeringen, Saint-Émilion Grand Cru Classé och Cru Bourgeois.
Klassificering | Betydelse | Så kan du använda den
Klassificering: Grand cru classé 1855 | Betydelse: Historisk rangordning av utvalda slott i Médoc och söta viner i Sauternes och Barsac | Så kan du använda den: Identifiera viner från de mest kända och historiskt erkända slotten.
Klassificering: Saint-Émilion Grand Cru Classé | Betydelse: Klassificering för utvalda egendomar i Saint-Émilion, reviderad med jämna mellanrum | Så kan du använda den: Hitta utvalda egendomar på högra stranden med erkänd kvalitet.
Klassificering: Cru Bourgeois | Betydelse: Klassificering för utvalda egendomar i Médoc baserad på fastställda kriterier | Så kan du använda den: Hitta bra Médoc-viner som ofta ger mycket kvalitet för pengarna.
Bourgogne
Bourgogne sträcker sig från Chablis i norr till Mâconnais i söder i östra Frankrike. Här kretsar allt kring två druvor: Pinot Noir till rödvin och Chardonnay till vitt vin. Regionen producerar även mousserande vin.
Det som gör Bourgogne speciellt är fokuset på ursprung. Även små skillnader i jordmån, lutning och exponering kan ge viner med tydligt skild karaktär, trots att druvan är densamma.
Typiska druvor
Pinot Noir dominerar rödvinerna och ger viner med röd frukt, jordiga toner och en finare tanninstruktur än Bordeaux. Gamay används också i Bourgogne, men i mindre utsträckning.
Chardonnay är den viktigaste vita druvan och visar enorm variation – från det strama, svala uttrycket i Chablis till de fylligare, mer smöriga vinerna från Côte de Beaune. Aligoté ger lättare, friskare vita viner.
Stil, smak och munkänsla
Rödviner från Bourgogne är typiskt lättare i kroppen än Bordeaux, men de kan ha en intensitet och komplexitet som överraskar. Förvänta dig körsbär, hallon, kryddor och med åldern även toner av svamp och undervegetation.
De vita vinerna spänner från strama och mineraliska till krämiga och nötaktiga. En ung Chablis kan upplevas nästan stålsatt i sin friskhet, medan en mogen Meursault kan ha en smörig fyllighet som breder sig över hela gommen.
Kalkrika jordar och kontinentalt klimat
Bourgognes kalkrika undergrund bidrar till en fast, ren karaktär i vinerna. Det upplevs som en stram kärna som håller vinet fokuserat, även när frukten är mogen och generös.
Det kontinentala klimatet med kalla vintrar och varma somrar ger en tydlig årgångspåverkan. Under svala år blir vinerna stramare och mer syradrivna, medan varma år ger mognare, fylligare viner.
Klassificeringar i Bourgogne
Bourgognes klassificering är uppbyggd kring lägen och appellationer. Det är en hierarki som visar hur precist vinets ursprung är avgränsat – från breda regionala viner till de finaste enskilda lägena.
Klassificering | Betydelse | Så kan du använda den
Klassificering: Grand cru | Betydelse: Högsta nivån – avgränsade enskilda lägen | Så kan du använda den: Hitta viner från de mest erkända lägena med störst djup och lagringspotential.
Klassificering: Premier cru | Betydelse: Namngivna lägen ovanför bynivå | Så kan du använda den: Hitta viner med tydlig lägeskaraktär och god kvalitet, ofta till ett mer tillgängligt pris än grand cru.
Klassificering: Village | Betydelse: Byviner från en bestämd ort | Så kan du använda den: En bra utgångspunkt för att lära känna en by.
Klassificering: Regional | Betydelse: Bredaste nivån – viner från större delar av Bourgogne | Så kan du använda den: Börja här om du vill smaka regionens grundstil utan att binda dig till ett bestämt område.
Champagne
Champagne ligger i nordöstra Frankrike kring städerna Reims och Épernay samt i Aube-området längre söderut. Det är världens mest kända region för mousserande vin.
Tre druvor utgör grunden: Pinot Noir ger kropp och struktur, Meunier bidrar med fruktighet och tillgänglighet, och Chardonnay tillför friskhet och elegans. Blandningen varierar från hus till hus och ger vitt skilda stilar.
Typiska druvor
Pinot Noir är den mest utbredda druvan och ger vinerna ryggrad. Meunier är mer fruktdriven och används ofta för att mjuka upp blandningen. Chardonnay är den enda vita druvan och kan även stå ensam i en Blanc de Blancs.
Förhållandet mellan de tre druvorna är avgörande för stilen. Mer Chardonnay ger typiskt ett lättare, mer citrusdrivet vin, medan mer Pinot Noir ger fyllighet och djup.
Stil, smak och munkänsla
Champagne kännetecknas av hög syra, fina bubblor och en komplexitet som kommer från lång lagring på flaska. Den höga syran ger en frisk, nästan krispig känsla som gör champagne till ett av de mest mångsidiga vinerna till mat.
Ung champagne har ofta toner av citrus, grönt äpple och bröd. Med längre lagring utvecklas toner av brioche, mandel, honung och rostade nötter. Bubblorna blir finare och mer integrerade med tiden.
Kalkrika jordar och svalt klimat
Champagnes kalkrika undergrund ger basvinerna en fast, ren karaktär. Kalken dränerar väl och tvingar rötterna djupt ner, vilket bidrar till vinernas koncentration och hållbarhet.
Det svala klimatet är avgörande för den höga syran i basvinerna. Druvorna mognar långsamt och behåller en friskhet som är idealisk för flaskjäsning. Utan den naturliga syran skulle champagne förlora sin livlighet och balans.
Klassificeringar i Champagne
Champagnes klassificering bygger på en historisk rangordning av byar. Grand cru och premier cru anger att druvorna kommer från byar med särskilt hög status.
Klassificering | Betydelse | Så kan du använda den
Klassificering: Grand cru | Betydelse: Byar med historiskt högsta status | Så kan du använda den: Hitta champagne från de mest erkända vinmarkerna.
Klassificering: Premier cru | Betydelse: Byar med historiskt näst högsta status | Så kan du använda den: Hitta champagne med hög kvalitet, ofta till ett mer tillgängligt pris än grand cru.
Region | Placering | Viktigaste vintyper | Nyckeldruvor | Stil
Region: Bordeaux | Placering: Sydvästra Frankrike | Viktigaste vintyper: Rödvin, vitt vin, rosévin, sött vin, mousserande vin | Nyckeldruvor: Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Petit Verdot, Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle | Stil: Stor variation från kraftiga rödviner till söta vita viner med djup.
Region: Bourgogne | Placering: Östra Frankrike | Viktigaste vintyper: Rödvin, vitt vin, mousserande vin | Nyckeldruvor: Pinot Noir, Gamay, Chardonnay, Aligoté | Stil: Precisa viner med tydliga skillnader mellan lägen och byar.
Region: Champagne | Placering: Nordöstra Frankrike | Viktigaste vintyper: Mousserande vin, rosévin | Nyckeldruvor: Pinot Noir, Meunier, Chardonnay | Stil: Frisk syra, fina bubblor och djup från lång flasklagring.
Druvor i Frankrike
Frankrike använder ett brett spektrum av druvsorter, men i sortimentet är det framför allt druvorna från Bordeaux, Bourgogne och Champagne som dominerar. Varje druva har sin egen roll och bidrar med olika egenskaper till vinet.
Blå druvor
Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Petit Verdot är Bordeaux-druvorna. De blandas vanligtvis för att uppnå balans mellan frukt, struktur och komplexitet. Merlot är den mest utbredda och ger mjukare, mer fruktdrivna viner.
Pinot Noir är huvuddruvan i Bourgogne och en viktig del av champagne. I Bourgogne ger den lättare, mer nyanserade rödviner. I Champagne bidrar den med kropp och struktur till det mousserande vinet.
Gamay används i Bourgogne, medan Meunier är en viktig champagnedruva som tillför fruktighet och gör blandningen mer tillgänglig i ungdomen.
Vita druvor
Sémillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle är Bordeaux-druvorna för vitt vin. De används till både torra och söta viner. Sémillon ger fyllighet och utvecklar honungsaktiga toner, Sauvignon Blanc tillför friskhet och Muscadelle bidrar med blommiga noter.
Chardonnay är den viktigaste vita druvan i både Bourgogne och Champagne. I Bourgogne visar den enorm variation – från stram och mineralisk till krämig och nötaktig. I Champagne ger den finess och friskhet.
Aligoté är en sekundär druva i Bourgogne som ger lättare, mer okomplicerade vita viner med krispig syra. Den fungerar bra som vardagsvin eller aperitif.
Druva | Färg | Regioner | Typisk roll i vinet
Druva: Merlot | Färg: Blå | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Ger mjukhet, frukt och rundhet i blandviner.
Druva: Cabernet Sauvignon | Färg: Blå | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Ger struktur, djup och lagringsförmåga.
Druva: Cabernet Franc | Färg: Blå | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Tillför kryddighet och finess i blandningen.
Druva: Petit Verdot | Färg: Blå | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Används i små mängder för färg och kryddighet.
Druva: Pinot Noir | Färg: Blå | Regioner: Bourgogne, Champagne | Typisk roll i vinet: Ger nyanserade rödviner i Bourgogne och kropp i champagne.
Druva: Gamay | Färg: Blå | Regioner: Bourgogne | Typisk roll i vinet: Används till lättare rödviner.
Druva: Meunier | Färg: Blå | Regioner: Champagne | Typisk roll i vinet: Tillför fruktighet och tillgänglighet i champagne.
Druva: Sémillon | Färg: Vit | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Ger fyllighet i torra och sötma i söta vita viner.
Druva: Sauvignon Blanc | Färg: Vit | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Tillför friskhet och citrus i vita viner.
Druva: Muscadelle | Färg: Vit | Regioner: Bordeaux | Typisk roll i vinet: Bidrar med blommiga noter i vita viner.
Druva: Chardonnay | Färg: Vit | Regioner: Bourgogne, Champagne | Typisk roll i vinet: Visar stor variation från stram till krämig i Bourgogne och ger finess i champagne.
Druva: Aligoté | Färg: Vit | Regioner: Bourgogne | Typisk roll i vinet: Ger lättare, friska vita viner för vardagen.
Vanliga frågor om franskt vin
Vilka vintyper producerar Frankrike?
Frankrike producerar rödvin, vitt vin, rosévin, mousserande vin och sött vin. Stilen varierar enormt mellan regionerna, så det finns något för de flesta smaker och tillfällen.
Vad är skillnaden mellan Bordeaux och Bourgogne?
Bordeaux blandar vanligtvis flera druvor till fylliga, strukturerade viner. Bourgogne fokuserar på en druva i taget – Pinot Noir eller Chardonnay – och lägger stor vikt vid var druvan odlats. Bordeaux är ofta kraftigare, Bourgogne mer nyanserat.
Vad passar champagne till?
Champagne är förvånansvärt mångsidig. Den höga syran och de fina bubblorna gör den perfekt som aperitif, men den fungerar även utmärkt till ostron, sushi, friterade rätter och lätta förrätter.