2023 Poggio Scalette DOCG
Livlig Chianti Classico på Sangiovese med frisk frukt och kryddigt djup.
2023 Poggio Scalette DOCG
Livlig Chianti Classico på Sangiovese med frisk frukt och kryddigt djup.
Greve in Chianti är norra Chianti Classicos röda hjärta, där Sangiovese ger viner med frisk syra, levande tanniner, röd frukt och ett stramt, mineraliskt anslag.
Vinerna från Greve in Chianti upplevs framför allt som röda viner med tydlig frukt, friskhet och struktur. På gommen möter du röda körsbär, hallon, blommiga toner och en energi buren av syran.
Frukten är oftast röd, fräsch och koncentrerad med körsbär och hallon i centrum, medan tanninerna är levande och kännbara – särskilt i viner från svalare och högre belägna lägen. Avslutningen kan vara mineralisk, jordig och stram, och med lagring träder kryddiga och balsamiska nyanser tydligare fram.
Stilmässigt spänner Greve in Chianti över Chianti Classico Annata, Riserva och Gran Selezione. Du kan förvänta dig röda viner med frisk syra, fasta tanniner och röd frukt, i ett uttryck som rör sig från fruktigt och fräscht till komplext och lagringspräglat.
Underlaget omfattar uteslutande röda viner inom Chianti Classico DOCG. Stilen vilar på Sangiovese som bärande druva, kompletterad av auktoriserade röda sorter beroende på kategori.
Annata är basnivån och visar sig rubinröd, fruktig och fräsch. Vinet är energiskt och saftigt med röd frukt och tydlig friskhet, buret av den friska syran och de levande tanniner som är typiska för Sangiovese. Blandningen består av minst 80 % Sangiovese med upp till 20 % övriga auktoriserade röda sorter, och vinet lagras i minst 12 månader med minst 12 % alkohol.
Riserva är mer komplex och strukturerad än Annata, med fastare textur, större djup och tydligare tyngd. Här möter den friska syran markerade tanniner och en längre lagringsprägel. Även här utgör Sangiovese minst 80 %, kompletterad av upp till 20 % övriga auktoriserade röda sorter, och kravet är minst 24 månaders lagring varav 3 månader på flaska samt minst 12,5 % alkohol.
Gran Selezione är den högsta kvalitetsnivån och kan bära UGA-beteckning på etiketten. Uttrycket är koncentrerat och strukturerat med en tydlig lagringsprofil, där friskhet och tanninskt grepp bär upp både strukturen och lagringspotentialen. Blandningen kräver minst 90 % Sangiovese med upp till 10 % inhemska röda sorter, enbart från producentens egna druvor, och minst 30 månaders lagring varav 3 månader på flaska med minst 13 % alkohol.
| Vintyp | Stil | Druvor | Lagring | Alkohol |
|---|---|---|---|---|
| Chianti Classico Annata | Rubinröd, fruktig och fräsch | Minst 80 % Sangiovese, upp till 20 % övriga auktoriserade röda sorter | Minst 12 månader | Minst 12 % |
| Chianti Classico Riserva | Komplex och strukturerad | Minst 80 % Sangiovese, upp till 20 % övriga auktoriserade röda sorter | Minst 24 månader, varav 3 månader på flaska | Minst 12,5 % |
| Chianti Classico Gran Selezione | Högsta kvalitetsnivå med möjlig UGA-beteckning | Minst 90 % Sangiovese, upp till 10 % inhemska röda sorter | Minst 30 månader, varav 3 månader på flaska | Minst 13 % |
Greve in Chianti ingår i Chianti Classico DOCG med Unità Geografiche Aggiuntive, förkortat UGA. I underlaget anges både Chianti Classico DOCG och UGA Greve. Klassifikationen fungerar som en vägvisare för stil, struktur, kvalitet och ursprung genom att bland annat definiera druvmaterial, lagringstid, alkoholnivå och möjligheten att ange UGA på Gran Selezione.
Reglerna övervakas av Ministero dell'Agricoltura, della Sovranità Alimentare e delle Foreste (MASAF) och ICQRF. UGA-beteckningen får sedan 2022 användas på etiketten för Chianti Classico Gran Selezione, och all produktion, lagring, tappning och flasklagring ska ske inom Chianti Classicos produktionsområde.
| Nivå | Klassifikation | Huvudkrav | Stilmässig vägvisare |
|---|---|---|---|
| 1 | Chianti Classico Annata | Minst 80 % Sangiovese, upp till 20 % övriga auktoriserade röda sorter, minst 12 månaders lagring, minst 12 % alkohol | Fräsch, fruktig och rubinröd |
| 2 | Chianti Classico Riserva | Minst 80 % Sangiovese, upp till 20 % övriga auktoriserade röda sorter, minst 24 månaders lagring varav 3 månader på flaska, minst 12,5 % alkohol | Komplex och strukturerad |
| 3 | Chianti Classico Gran Selezione | Minst 90 % Sangiovese, upp till 10 % inhemska röda sorter, endast från producentens egna druvor, minst 30 månaders lagring varav 3 månader på flaska, minst 13 % alkohol | Koncentrerad, strukturerad och med möjlig UGA-beteckning |
Några delregioner anges inte i underlaget, så Greve in Chianti beskrivs samlat utifrån höjd, jordmån, mikroklimat och läge. Området rymmer 910 hektar vingårdar och ligger mellan 150 och 375 meter över havet. Kombinationen av dränerande jordar, höjdskillnader och svalare mikroklimat är avgörande för vinernas friska syra, levande tanniner och mineraliska struktur.
Höjdläget mellan 150 och 375 meter ger variation i mognad, friskhet och tanninstruktur, medan särskilt Dudda- och Lucolena-dalen i öster beskrivs som svalare och präglad av komplexa Sugàme-marlstenar. Grevefloden och Ema-bäcken bildar naturliga gränser och delar UGA:n i fyra distinkta delområden. Jordarna – galestro, macigno, Sillano-formationen och Pietraforte – ger dränering, låg bördighet och en strukturell spänning i vinerna.
| Terroirfaktor | Data | Betydelse för vinets struktur |
|---|---|---|
| Odlad areal | 910 hektar vingårdar | Ger ett tydligt men avgränsat odlingsunderlag inom UGA Greve |
| Höjd | 150–375 meter över havet | Stödjer friskhet, syra och variation i tanninstruktur |
| Galestro | Skifferliknande, flagig marlsten med hög lerhalt, vanlig särskilt på sluttningarna längs Grevefloden | God dränering, koncentration och friskhet |
| Macigno | Toskansk sandsten, hård och kompakt, karakteristisk för högre och nordöstliga delar | Låg bördighet och dränering som kan ge fasthet och mineraliskt grepp |
| Sillano-formationen (Sugàme-marls) | Komplex geologisk profil i Dudda- och Lucolena-dalen | Kopplad till svalare mikroklimat och elegant, fräsch struktur |
| Pietraforte | Kalkhaltig sandsten i lägre västliga delar | Kompakt underlag som bidrar till strukturell fasthet |
Sangiovese är den primära druvan och bär områdets röda vinidentitet. Den ger den friska syran, de levande tanninerna och den röda fruktprofil som underlaget knyter till Greve in Chianti. Sekundära druvor kan ingå i blandningen och påverkar färg, struktur och fyllighet.
| Druva | Roll | Färg | Bidrag till stil och struktur |
|---|---|---|---|
| Sangiovese | Primär druva | Röd | Röda körsbär, hallon, frisk syra och levande tanniner |
| Canaiolo Nero | Sekundär druva | Röd | Traditionell toskansk sort, tillåten i blandningen upp till 20 % totalt med övriga röda sorter |
| Colorino | Sekundär druva | Röd | Lokal toskansk sort som bidrar med färgdjup och struktur |
| Merlot | Sekundär druva | Röd | Internationell sort, officiellt tillåten i Chianti Classico Annata och Riserva upp till 20 % totalt med övriga röda sorter |
| Cabernet Sauvignon | Sekundär druva | Röd | Internationell sort, officiellt tillåten i Chianti Classico Annata och Riserva upp till 20 % totalt med övriga röda sorter |
De röda sorter som anges är Sangiovese, Canaiolo Nero, Colorino, Ciliegiolo, Fogliatonda, Malvasia Nera, Mammolo, Pugnitello, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah.
Greve in Chiantis geologi ger vinerna ett strukturerat och spänstigt uttryck. De dränerande och ofta kompakta jordarna tvingar vinstockarna att arbeta djupt, vilket i underlaget kopplas till koncentration, friskhet och mineraliska eller jordiga undertoner.
Galestro och macigno förbinds med de mineraliska och jordiga undertonerna, medan höjden och de svalare mikroklimaten stödjer den friska syran. Sangiovese ger tillsammans med de dränerande jordarna levande tanniner och strukturell fasthet, och lagring i botti grandi eller barriques kan – beroende på producent och kategori – ge en rundare och mer komplex textur. Gran Selezione och Riserva har längre lagring och ett mer strukturerat uttryck än Annata.
Greve in Chianti kommer bäst till sin rätt med mat där frisk syra, levande tanniner och röd frukt skapar balans. Syran lyfter fett och saftighet, tanninerna ger grepp mot protein och textur, och den mineraliska friskheten håller helheten stram i avslutningen.
Vinernas tanniner och struktur möter kraftigare kötträtter väl. Här passar Chianti Classico Riserva eller Gran Selezione, där underlaget anger mer komplexitet, struktur och längre lagring, medan röd frukt, frisk syra och tanninskt grepp balanserar fyllighet och protein.
Typiska rätter kan vara grillad biff, ugnsbakad högrev eller en klassisk bistecca.
Kombinationen av syra, tannin och kryddiga eller balsamiska lagringstoner följer fylliga lammrätter fint. Riserva eller Gran Selezione ger struktur och friskhet som lyfter rätten, medan de jordiga undertonerna skapar djup.
Tänk på lammstek, långbräserad lammbog eller lammkotletter med örter.
Frisk syra och röd frukt fungerar bra till rätter med umami, grillade grönsaker eller fasta texturer. En Chianti Classico Annata passar till friskare och lättare rätter, medan Riserva klarar mer strukturerade tallrikar, och mineraliteten ger motspel till jordiga och rostade smaker.
Exempel kan vara svamprisotto, grillad aubergine eller ugnsrostade rotfrukter.
Syran skär genom fettet medan tanninerna ger struktur. Annata passar till mildare ostar, medan Riserva och Gran Selezione möter fastare och mer intensiva ostar, där röd frukt, krydda och en fräsch avslutning balanserar ostens fyllighet.
Tänk på lagrad pecorino, parmigiano eller en fastare fårost.
Greve in Chianti är ett område där geografi, klassifikation och Sangiovese samspelar tätt. Här är fem korta fakta som kan fungera som ingångar till sortimentet.
UGA Greve rymmer 910 hektar vingårdar av en total areal på 11 570 hektar, och vingårdarna ligger mellan 150 och 375 meter över havet. UGA Greve är dessutom den största av de fyra UGA:er som kommunen Greve in Chianti är indelad i.
UGA-beteckningen får sedan 2022 användas på etiketten för Chianti Classico Gran Selezione. Grevefloden och Ema-bäcken fungerar som naturliga gränser och delar UGA:n i fyra distinkta delområden.